När min mamma och bror steg in genom ytterdörren med denna i handen kunde jag inte göra annat än hoppa högt. The boat that rocked. Länge har jag väntat på att få lägga vantarna på denna film och snart satt jag nedtryckt i soffan, förväntansfull som ett litet barn på julafton.
Denna film, som så många andra feelgood filmer, gör att humöret springer iväg på egna små äventyr och helt plötsligt sitter man där i soffan, inklämd mellan mor och bror, med en pirrande, sprättande glädje detta lyckopiller till film skänker en. Förutom detta lämnar den dig med ett starkt sug att dränka öronen i ljuva toner från 60-talets pop och rock gudar och innan du vet ordet av studsar du runt i huset med The Beatles pumpandes ur högtalarna.
Efter två timmar och 10 minuter av svävande på rosa moln känner jag hur en liten bitter avundsjuka riktas mot min kära mor som enligt mig hade turen att få glida runt i en gammal folkvagnsbuss kallad blixten på 60-talet. Men efter att ha accepterat att jag växer upp på 2000-talet där varje 3-åring har en egen mobiltelefon och vinylskivor nästan anses som en antikvitet bestämmer jag mig för att någon gång i mitt liv ska jag köpa en båt, fylla den med några sköna musikfantaster, en riktigt gammal skivspelare och sedan bege mig dit jag inte vet än.



         

http://www.theboatthatrocked.co.uk/site/index.html